Barnreumatologi är en subspecialitet inom barnmedicin. På varje barnklinik finns en/flera barnläkare med intresse för reumatisk sjukdom.
Jag har jobbat med barnreumatologi i 14 år. En barnreumatolog möter barn och ungdomar med inflammatorisk ledsjukdom eller inflammatorisk systemsjukdom som drabbar olika organ i kroppen. För att ställa diagnosen barnreumatisk sjukdom förutsätts förekomst av inflammation i en eller flera leder. En inflammerad led är smärtsam samt svullen, varm eller rörelseinskränkt.
Barnreumatism kallas "Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)" och drabbar barn under 16 års ålder. Det finns olika JIA-former; (1) oligoatrtit, (2) reumafaktornegativ polyartrit, (3) reumafaktorpositiv polyartrit, (4) entesitrelaterad artrit, (5) psoriasisartrit, (6) odifferentierad artrit och (7) systemisk artrit som var och en har olika symtom och prognos. Vissa former kan läka ut under uppväxten men flera kvarstår upp i vuxen ålder.
Det finns mycket effektiv behandling att erbjuda vid barnreumatisk sjukdom, med målet att barnet eller ungdomen ska kunna leva ett normalt liv utan funktionsbegränsning. Vissa av dessa läkemedel ges som injektion varje eller varannan vecka och vissa som infusion på sjukhus, men de flesta barn brukar acceptera behandlingen och inse att medicinerna gör stor nytta. Vi har också stor vana att behandla med lokala kortisoninjektioner i de flesta leder med snabb symtomlindring.
Andra sjukdomar som utreds och behandlas på en barnreumatologisk mottagning är (1) systeminflammatoriska sjukdomar som SLE, dermatomyosit och sklerodermi, (2) periodiska febrar såsom PFAPA och familjär medelhavsfeber, (3) vaskulitsjudom (kärlinflammation) såsom Kawasakis sjukdom och Henoch-Schönlein purpura.
Jag träffar också många barn med handikappande kroppslig värk och trötthet utan inflammatorisk sjukdom. I dessa fall är det viktigt att utesluta reumatisk sjukdom men också att försöka göra symtomen så begripliga som möjligt för barnet/ungdomen och dess familj. Jag har genom åren lärt mig mycket om ledöverrörlighet och EDS (Ehler-Danlos syndrom), ME (myalgisk encefalomyelit) samt regionala och generaliserade smärtsyndrom. Det är viktigt att kartlägga värk och trötthet enligt "biopsykosociala förklaringsmodellen" där många faktorer kan vidmakthålla de svåra symtomen.